Itulahyang dapat kami bagikan terkait naskah drama ande ande lumut bahasa indonesia. Admin dari blog Berbagai Naskah 2019 juga mengumpulkan gambar-gambar lainnya terkait naskah drama ande ande lumut bahasa indonesia dibawah ini. Justinmilam3s Blog Travel. Sumber : justinmilam3.typepad.com.
Pembahasan Ande-ande Lumut merupakan cerita rakyat yang berasal dari Jawa. Cerita ini dikenal memiliki berbagai versi. Salah satu versi yang paling terkenal dikatakan merujuk pada asal-usul kembali bersatunya Kerajaan Jenggala dan Kediri. Sebelum menjelaskan unsur-unsur intrinsik Ande-ande Lumut, tentunya kita harus membaca kisahnya terlebih
SinopsisCerita Rakyat Bahasa Jawa. Ia memberikan teh hangat itu kepada suaminya dengan menggunakan tatakan. “sebenarnya kau tak berguna sama sekali,” ucap cangkir kepada. Sinopsis Keong Mas Latihan Online from dan tatakan (timur tengah) suatu pagi, seorang ibu membuat teh hangat. Nah, demikianlah sinopsis cerita rakyat rawa pening dalam
MenurutE.M. Uhlenbeck, bahasa Jawa berdasarkan dialeknya dapat dikelompokkan menjadi 3 jenis, yaitu: Kelompok Bahasa Jawa Timur. Biasa dikenal dengan bahasa Jawa Timur, banyak digunakan di provinsi-provinsi Jawa Timur, seperti Surabaya, Malang, Madiun, dll. Kelompok bahasa Jawa Barat. Bahasa ini biasa disebut dengan bahasa Ngapak yang banyak
CeritaPanji atau Lingkup Cerita Panji merupakan sekumpulan cerita yang berkisar pada, atau memiliki keterkaitan dengan, dua tokoh utamanya iaitu Raden Panji Inu Kertapati (atau Kudawaningpati atau Asmarabangun), seorang pangeran dari Kerajaan Jenggala, dan Dewi Sekartaji (atau Galuh Candrakirana), seorang puteri dari Kerajaan Kediri.
Dicb. 100% found this document useful 8 votes14K views7 pagesDescriptionteks drama ande ande lumutCopyright© © All Rights ReservedAvailable FormatsDOCX, PDF, TXT or read online from ScribdShare this documentDid you find this document useful?100% found this document useful 8 votes14K views7 pagesTeks Drama Ande LumutJump to Page You are on page 1of 7 You're Reading a Free Preview Pages 4 to 6 are not shown in this preview. Reward Your CuriosityEverything you want to Anywhere. Any Commitment. Cancel anytime.
East Java - Indonesia Ande-Ande Lumut Rating 37 votes As retold by Samsuni Ande-Ande Lumut is a pseudonym of a prince of Jenggala Kingdom whose real name is Panji Asmarabangun. According to the story, Panji hides his true identity to find his wife who leaves the palace. Why does she go? Can the prince find her? Read the following story. *** Long ago in East Java, there stood twin kingdoms namely Jenggala, which was ruled by King Jayengnegara, and Kediri, whose king was Jayengrana. The kingdoms were once united under Kahuripan. The king of Kahuripan, Airlangga, before his death had a will that whatever happened, they had to be together as one. So to avoid war, the kingdoms decided to reunite through a marriage of the kings’ children. Panji Asmarabangun, son of Jayengnegara, was married to Dewi Sekartaji, daughter of Jayengrana. Once upon a time, Jenggala was attacked by a large number of people. When the war broke out, Princess Dewi Sekartaji ran away and hid out in a desolate village. She went in disguise as a village girl and then served a wealthy widow called Nyai Intan. Nyai Intan had three beautiful daughters, Kleting Abang, Kleting Ijo, and Kleting Biru. After a while, she fostered Dewi Sekartaji and gave her the name of Kleting Kuning. Kleting Kuning did all the housekeeping and cooking in the house. She was more like a servant than a child. Nyai Intan and her daughters often scolded her and treated her badly. It was good enough if the girl had only one meal a day. In the meantime in Jenggala, Panji Asmarabangun together with his troop managed to drive out the enemies. The victory was just a short relief for him as he could not find his beloved wife. Heaven knew where she was. With the kingdom restoring its security, the prince devoted his time to seek his wife. Right away he commanded his soldiers to gather as much information as could be. Then, in one fine afternoon, a soldier came up to him. “I have good news for you, Your Highness,” reported the man. “Did you find anything?” asked the prince eagerly. “I saw a woman that looked like the princess, Your Highness, in a small village. But I’m not sure yet that she was her because she was only a village woman who worked for a rich widow.” In the next few days, Panji decided to pass himself off as a prince who was looking for a wife. He was headed for Dadapan, a village at the bank of Bengawan Solo River, with some guards. The village was not far from where Kleting Kuning lived. Under the name of Ande-Ande Lumut, Panji stayed in a modest house of an old widow called Mbok Randa. He soon announced to the people that he was holding a contest to find a wife. In a very short time, it spread out to all corners of the village and to the neighboring villages. Kleting Abang, Kleting Ijo, and Kleting Biru were so happy to hear that. They dressed up as beautiful as possible to win the prince’s heart. They were sure he would fall for one of them. “We should always look pretty, sister. Mother will be glad if one of us becomes a princess,” said Kleting Abang. On the due day, the girls seemed ready. They put on their best dresses and jewelry. When they were wearing their make up, Kleting Kuning came up to them. “Wow, you guys are so beautiful!” she said. “Hi, Kleting Kuning! Do you want to take part in the contest too?” asked Kleting Abang. “That’s unlikely. You don’t even have a dress. You certainly can’t go out there in such a terrible look,” mocked Kleting Ijo. “Hahaha! That’s right. You can’t go to the contest. You’d better stay home and finish your job. Go, do the laundry!” shouted Kleting Biru while pointing at a pile of their dirty clothes. Kleting Kuning took the dirty clothes and went to a nearby river. She actually did not want to go to the contest since a memory of her husband was still in his mind. She would not see anyone else as long as the prince was still alive. Whilst at the riverbank, suddenly a heron approached her. It weirdly talked like a human and grabbed a whip in its feet. “O princess! Pray, care to go to the contest in Dadapan. There you will meet your husband. Take this whip, you may need it,” said the heron, putting the whip on a stone next to Kleting Kuning. The lady barely said anything when the mysterious bird flew up high in the sky and got out of sight. Without hesitating, Kleting Kuning rushed back home and dressed up for the contest. By that time, Nyai Intan and her three daughters had left. They reached the bank of Bengawan Solo River. But they could not get across a river that deep and wide. It happened that not a single boat was seen around there. “Mother, how can we get across?” asked Kleting Ijo in confusion. “Yes, mother. What do we do now?” added Kleting Biru. “Wait, wait. Look at that! What is that?” said Kleting Abang. They were taken aback to see a giant crab floating upon the stream. They did not know that the crab was Yuyu Kangkang, Ande Ande Lumut’s henchman assigned to test the participants. “Do you need help, ladies?” asked the crab. “Can you really get us across?” asked Kleting Abang back. Yuyu Kangkang laughed. “Ha… ha… ha!! I can do that, but I have a condition,” the crab said. “What is it? Tell us quick!” urged Kleting Ijo. “Whatever it is, we will do that as long as you can take us to the other side of the river.” “Well, then. I want all of you to kiss me,” said Yuyu Kangkang in teasing fashion. Kleting Abang and her two sisters agreed. One by one, they stuck out their neck and kissed the crab. After that, Yuyu Kangkang told them to get on his back and took them across. Not very long afterwards, Kleting Kuning showed up at the river bank. Like before, Yuyu Kangkang offered a help under the same condition she had to give him a kiss. Kleting Kuning refused it. She did not want to kiss anyone while still having a husband. But she begged for help anyway. The crab turned away. He did not want to lend a hand until he got a kiss. Kleting Kuning began to lose patience. She lashed the stream with her whip, making the river water dwindle. Witnessing such a power, Yuyu Kangkang was petrified. He quickly took her across and even to Dadapan Village. In Mbok Randa’s house, Kleting Kuning met her sisters and mother. Not long after, Ande-Ande Lumut came out. The ladies showed off their beauties in front of the prince. But he did not seem impressed by any of them. Nyai Intan started to feel worried. She went forward and got on her knees before the prince. “Take one of my daughters, prince. They are all beautiful, aren’t they?” the widow begged. Ande-Ande Lumut only smiled. “They are indeed charming. But I am not going to pick any of them,” said Ande Ande Lumut. “Guards! Lead that lady in yellow dress here!” commanded him, referring to the girl sitting on the back row. She was Kleting Kuning. “I will take you as wife. Will you say yes?” the prince asked the modest looking lady. Everyone in the place was surprised, moreover Nyai Intan and her daughters. “I’m sorry, Your Highness! Why do you pick that rakish woman instead of my daughters?” asked Nyai Intan. Again, Ande-Ande Lumut smiled, and then said, “Nyai Intan! Just so you know why I don’t choose your daughters. It is because they have been disgraced by Yuyu Kangkang, the giant crab. I pick this lady because she is still clean. She refused to kiss the crab.” Afterwards, Ande-Ande Lumut revealed to Kleting Kuning who he really was. The husband and wife finally reunited again. As for Nyai Intan and her daughters, they walked home with disappointment and embarrassment. *** The characters of Kelting Abang, Kleting Ijo, and Kleting Biru represent greedy girls who cannot keep their honor. They dream to be a wife of a prince and are willing to do anything for that, even sacrificing their purity. In the end, they tragically get nothing. Ande-Ande Lumut and Kleting Kuning both represent a faithful lover. Despite everything that befalls them, they remain firm on their love to each other. As a result, after a long separation, they reunite with each other. It is a clear example of where faithfulness could lead people to. Samsuni/sas/171/10-09 Translation by Reza Daffi [1] Abang red [2] Ijo green [3] Biru blue [4] Kuning yellow Read Times All rights are reserved under the Department of Law and Human Rights Republic of Indonesia Copyrights by The material may be used, downloaded, or distributed only after permission from the author and Please rate the above folklore Comments for "Ande-Ande Lumut" Leave your Comment
Salam kenal, saya Si Rajin. Sebagai penulis profesional, saya ingin membuat artikel ini untuk memperkenalkan cerita Ande Ande Lumut dalam bahasa Jawa kepada pembaca. Saya ingin menciptakan konten yang berguna, dapat diandalkan, dan dipercaya oleh pembaca. Isi Utama FAQ Kelebihan Tips Ringkasan Isi Utama Cerita Ande Ande Lumut adalah cerita rakyat yang populer di Indonesia, terutama di daerah Jawa. Cerita ini menceritakan tentang seorang putri yang hidup dalam kemiskinan dan harus menikahi seorang pangeran yang sangat kaya. Namun, dengan bantuan peri, putri tersebut dapat memenuhi permintaan pangeran dan akhirnya menikah dengannya. Cerita ini mengandung banyak nilai-nilai moral, seperti kesabaran, kebaikan hati, dan kepercayaan pada keajaiban. Selain itu, cerita ini juga mengandung unsur-unsur magis yang menarik bagi pembaca. Cerita Ande Ande Lumut biasanya disampaikan secara lisan dari satu generasi ke generasi berikutnya. Namun, dengan adanya teknologi saat ini, cerita ini juga dapat diakses melalui buku, film, atau internet. Jika Anda tertarik untuk membaca cerita Ande Ande Lumut dalam bahasa Jawa, berikut adalah beberapa contoh kalimat yang dapat membantu Anda memahami cerita ini “Ande Ande Lumut, ono ingkang mbutuhaken putri. Kulo ngaturaken putri kang luwih ageng.” Ande Ande Lumut, ada yang memerlukan putri. Saya menawarkan putri yang lebih besar. “Duh Gusti, kula sampun tresna marang sang pangeran. Nanging kulo ora kapercaya yen kula bisa ngurmati sandinganipun.” Tuhan, saya sudah mencintai sang pangeran. Tapi saya tidak percaya bahwa saya bisa memenuhi permintaannya. “Sampun kula urip ing ndalem, kulo ora pernah nyuwun apa-apa, nanging nanging kulo ora duweni apa-apa.” Sudah lama saya tinggal di istana, tapi saya tidak pernah meminta apa-apa, meskipun saya tidak memiliki apa-apa. FAQ Apakah cerita Ande Ande Lumut benar-benar ada? Cerita ini adalah cerita rakyat yang telah disampaikan secara lisan dari satu generasi ke generasi berikutnya. Meskipun tidak ada bukti sejarah yang pasti, cerita ini masih populer hingga saat ini. Dari mana asal cerita Ande Ande Lumut? Cerita ini berasal dari Indonesia, terutama di daerah Jawa. Namun, cerita serupa juga dapat ditemukan di beberapa negara Asia. Apa pesan moral dari cerita Ande Ande Lumut? Cerita ini mengandung banyak pesan moral, seperti kesabaran, kebaikan hati, dan kepercayaan pada keajaiban. Bagaimana cara mengakses cerita Ande Ande Lumut? Cerita ini dapat diakses melalui buku, film, atau internet. Siapa tokoh utama dalam cerita Ande Ande Lumut? Tokoh utama dalam cerita ini adalah seorang putri yang hidup dalam kemiskinan. Bagaimana cerita Ande Ande Lumut berakhir? Cerita ini berakhir dengan putri yang menikah dengan sang pangeran setelah berhasil memenuhi permintaannya. Apakah cerita Ande Ande Lumut cocok untuk anak-anak? Cerita ini cocok untuk anak-anak karena mengandung nilai-nilai moral yang penting. Apakah cerita Ande Ande Lumut diadaptasi menjadi film atau drama? Ya, cerita ini telah diadaptasi menjadi film atau drama di Indonesia. Kelebihan Cerita Ande Ande Lumut memiliki banyak kelebihan, seperti Mengandung pesan moral yang penting Menarik bagi pembaca karena mengandung unsur magis Merupakan bagian dari kebudayaan Indonesia Dapat diakses melalui berbagai media Tips Jika Anda tertarik untuk membaca atau menonton cerita Ande Ande Lumut, berikut adalah beberapa tips yang dapat membantu Anda Cari sumber yang dapat diandalkan untuk membaca atau menonton cerita ini Perhatikan pesan moral yang terkandung dalam cerita ini Coba memahami kalimat dalam bahasa Jawa untuk menambah pemahaman Anda tentang cerita ini Ringkasan Cerita Ande Ande Lumut adalah cerita rakyat yang populer di Indonesia. Cerita ini mengandung banyak nilai-nilai moral, seperti kesabaran, kebaikan hati, dan kepercayaan pada keajaiban. Jika Anda tertarik untuk membaca atau menonton cerita ini, pastikan untuk mencari sumber yang dapat diandalkan dan memperhatikan pesan moral yang terkandung dalam cerita ini.
- Ande Ande Lumut merupakan judul sebuah cerita rakyat dari Provinsi Jawa Timur. Ande Ande Lumut merupakan cerita rakyat dengan tema percintaan yang berkisah tentang kesetiaan Pangeran Adipati Anom dan Dewi juga Gatotkaca Satria dari Pringgadani, Cerita Rakyat dari Jawa Tengah Pangeran Adipati Anom adalah sosok dari Kerajaan Jenggala, sementara Dewi Candrakirana berasal dari Kerajaan Kediri. Dilansir dari buku Ande Ande Lumut karya Arti Purbani, berikut adalah kisah lengkap dari cerita rakyat Ande Ande Lumut yang bisa Anda simak. Baca juga Dongeng Situ Bagendit, Cerita Rakyat dari Jawa Barat Pesan Moral dan LetakCerita Rakyat Ande Ande Lumut Lembu Amiluhur, raja yang bertahta di Kerajaan Jenggala memiliki putra yang tampan bernama Raden Panji Kudawaningpati atau dikenal dengan nama Raden Putra. Raden Putra dinikahkan dengan seorang putri Kerajaan Kediri yaitu Dewi Candrakirana anak dari Lembu Peteng. Baca juga Legenda Si Pahit Lidah, Cerita Rakyat dari Sumatera Selatan Pesan Moral dan Letak Makam Pernikahan Raden Putra yang bergelar Pangeran Adipati Anom dan Dewi Candrakirana sempat menikmati masa bahagia bersama. Namun Lembu Amiluhur yang merasa sudah terlalu tua dan lelah menginginkan Pangeran Adipati Anom naik tahta menggantikannya. Pangeran Adipati Anom menolak naik tahta sebelum ayahnya mangkat sehingga Lembu Amiluhur marah besar dan mengusirnya dari kerajaan. Pangeran Adipati Anom akhirnya berangkat meninggalkan kerajaan dan istrinya menjalani kehidupan di dalam hutan bersama dua pengawal setianya.
1. Tema Golek Garwa2. Cerita apa Ande-ande Lumut3. Ceritane kaya piye Panji Asmara Bangun mangembarra kanggo golek pengalaman uri lan garwa sisihaning gesang. Nalika mangembara dheweke ketemu karo Mbok Rondho Dhadhapan, lajeng dipek anak lan dijenengi Ande-ande Lumut. Mbok Rondho Dhadhapan golekna garwa kanggo Ande-nde Lumut kanthi cara nganakna saembara nyanyi kang diarani “Sinden Idol”. Sing melu saembara yaiku Klenting abang, Klenting ijo, Klenting biru lan Klenting kuning. Sanajan Klenting abang, klenting ijo lan klenting biru ayu-ayu, nanging wis disisani yuyu kangkang. Lha bedo karo klenting kuning, dheweke rupane digawe elek mbok rondho klenting, ambune ora enak nanging ora sisane yuyu kangkang lan uga sae penggalihe. Akhire Klenting kuning sing dipilih Ande-ande lumut dadi Tokoh a. Pangeran ande-ande lumut wicaksana, sae penggalihipun lan Bejo manut marang junjungane lan Mbok Rondho Dhadhapan kasih marang Mbok Rondho Klenting pilih kasih, angkuh lan seneng Klenting abang edan donya, kemenyek, angkuh lan seneng Klenting ijo manja, edan donya, kemenyek, angkuh lan seneng Klenting biru edan donya, kemenyek, angkuh lan seneng Klenting kuning sabar, lan sae Widodari welas asih. j. Yuyu kangkang gelem nulung yen ana imbalane pamrih.5. Alur MajuKonflik a. Mbok rondho klenting >< klenting kuning Klenting-klenting ngremehake klenting Setting/latar a. Panggonan ü Ing alasü Ing omahe mbok rondho klentingü Ing kaliü Ing omahe mbok rondho dhadhapanb. Wekdal Esuk, awan, sorec. Swasana ü Bingungü Susahü Gethingü Seneng“Ande-ande Lumut”PROLOG KADADOSAN ING NEGARI INGKANG GEMAH RIMPAH LOH JINAWI, TATA TENTREM KERTA RAHARJA. WONTEN SALAH SAWIJINING PANGERAN INGKANG GESANGIPUN SARWA KACEKAPAN. PANGERAN MENIKA PUTRA MAHKOTA INGKANG BADHE NGLAJENGAKE TAHTA KERAJAAN. ANANGING PANGERAN KALAWAU MBOTEN MAREM KALIH GESANGIPUN INGKANG KACEKAPAN. PANGERAN KEPINGIN LELONO. NGLAMAHI WONO. PANGERAN KEPINGIN MADOSI JATI DIRINE UGI PENGALAMAN GESANG. SAKING MRIKU KAWIWITAN LELAMPAHAN GESANGIPUN PANGERAN INGKANG MANGGIHAKE SISIHAN GESANGIPUN INGGIH MENIKA LARE WADON INGKANG SAE MANAHIPUN LAN AYU 1 ING ALAS KALIH TIYANG KANEMAN MLAMPAH NGLEWATI WANA INGKANG RIMBUN. NINGALI KIWO TENGENE MBOTEN WONTEN KEWAN UTAWA PEKSI INGKANG SAGET DIPUNBURU. KANEMAN BAGUS KALIHAN PANDHEREKE WAU SAKYEKTOSIPUN INGGIH MENIKA PANGERAN INGKANG LELONO KANGGE PADOS JATI DIRINIPUN.KALIH TIYANG MLAHPAH KANTHI WASADAPA NGINGETI ANA NGISOR LAN NDHUWURE NGGOLEKI KEWAN KANG ISO DIBURU.PANGERAN “Jo… Bejo… kowe neng endi? Jo…. Bejo.”BEJO “Pangeran…. Pangeran….Panjenengan wonten pundi pangeran?”MLAMPAH MUNDUR, LAJENG TABRAKAN NGANTI GELIMPUNGANPANGERAN “Aduh… kowe kuwi ati-ati ta.”BEJO “Hehehe…ngapunten pangeran… kula mboten ngertos pangeran wonten wingking kula.”PANGERAN “Rene Jo rene!!!…. Aku arep cerita.”BEJO “Wonten napa pangeran?”KALIH TIYANG LENGGAH BARENG LAN PADHA CRITAPANGERAN “Kok ra ana kewan dina iki ya Jo?”BEJO “Injih pangeran sepi sanget!”PANGERAN LAN PANDHEREKE NGADEK, KAGET WEROH WONG ING NGAREPEPANGERAN “Sapa kuwi Jo?”BEJO “Kula mboten ngertos pangeran. Sinten nggih niku?”PANGERAN “Ngapunten mbok, kula badhe tanglet?”INGKANG DITAKONI MENENG, ORA NJAWAB, REPOT KARO KAYUNEPANGERAN “Kulanuwun… mbok.”PANGERAN NYEDAK MARANG MBOK RONDHO, MBOK RONDHO KAGET WEROH PANGERANMBOK RONDHO DHADHAPAN “Walahdalah…. mangga. Sapa kowe?”PANGERAN “Kula pengembara mbok… ngapunten niki dusun napa?”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Iki dusun dhadhapan le… kowe arep ngapa neng kene?”PANGERAN “Kula badhe mangembara mbok… ananging kula nyasar mboten ngertos dalane.”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Wah… ya wis… kowe melu mbok wae piye le? Tak dadekne anak angkatku yen kowe gelem.”PANGERAN “Wah… injih mbok kula purun.”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Kawit sekiki kowe dadi anakku. Kowe tak jenengke ande-ande lumut ya le?”PANGERAN “Inggih mbok.”BABAK 2 ING OMAHE KLENTING-KLENTINGWONTEN ENJING INGKANG TERANG MBOK RONDHO KLENTING NYAWIJI KALIHAN PUTRI-PUTRINIPUN. PUTRI-PUTRI MBOK RONDHO KLENTING SANGET AYU PASURYANE. PIYAMBAKE INGGIH MENIKA KLENTING ABANG, KLENTING IJO, KLENTING BIRU LAN SALAH SATUNGGALING PUTRI TIRINIPUN INGKANG NAMA KLENTING KUNING. MBOK RONDHO KLENTING SANGET REMEN LAN TRESNA KALIYAN PUTRI-PUTRINIPUN, ANANGING BENTEN KALIYAN KLENTING KUNING INGKANG DADOS PUTRI TIRI, PIYAMBAKE SANGET DIBENTENAKE KATRESNANIPUN. KLENTING KUNING DIDHAWUHI NYAPU, NGRESIKI GRIYA LAN UGI NYAMBUT DAMEL ING SAWAH. SANGET MRIHATINAKE.KLENTING KUNING TEKO NGGAWA SAPU, NYAPU LAN NGEPEL JOGAN. LINGEH MOJOK ANA RUANGAN. ORA SUWE MBOK RONDHO TEKO NGAWASI KLENTING KUNING. NYUSUL SEDULURE KLENTING ABANG, KLENTING IJO LAN KLENTING BIRUMBOK RONDHO KLENTING “Anak-anakku sing ayu-ayu…rene ndug!”KLENTING-KLENTING “Injih mbok, wonten napa?”MBOK RONDHO KLENTING “Ngene ndug, ana warta sing penting banget.”KLENTING ABANG “Warta apa ta mbok?” dewasaKLENTING IJO “Inggih mbok enten napa ta?” manja, nyedak karo nyekel tangane mbok rondho klentingKLENTING BIRU “Enten napa mbok, sajake kok tenanan. Wonten menapa?”MBOK RONDHO KLENTING “Kowe ngerti ta… mbok rondho dhadhapan sing duwe anak bagus banget, jenenge ande-ande lumut?”KLENTING-KLENTING “Owh…ande-ande lumut…bagus!!! Wah gelem no.”MBOK RONDHO KLENTING “Iya… mbok rondho dhadhapan gawe saembara “Sinden Idol” kanggo anake ande-ande lumut sing lagi goleki garwa pendamping.”KLENTING-KLENTING “Wah… purun sanget mbok.”MBOK RONDHO KLENTING “Iya… mengko mbok arep dandani kowe-kowe supaya dadi putri sing ayu-ayu, sapa ngerti salah sijine kepilih dadi garwane ande-ande “Iya mbok.. purun.”KLENTING ABANG “Wah mesti aku sing dipilih mengko, kan aku ayu…”KLENTING IJO “Ora iso! Mesti aku sing dipilih ande-ande lumut dadi garwane.”KLENTING BIRU “Ora iso mbakyu, mesti aku ta…aku kan luwih cilik, kudune mbakyu-mbakyu ngalah karo aku!”KLENTING ABANG “Heh!! Aku kan luwih tua saka kowe…kudune kowe ngajeni aku dadi mbakyumu!”MBOK RONDHO KLENTING “Wes-wes ta!! Rasah padu…anak-anake mbok kan ayu-ayu, rasah do udur!! Gek neng njero,,siap-siap dandan!!”KLENTING-KLENTING “Injih mbok…” KLENTING ABANG, IJO, LAN BIRI NINGGAL MBOK RONDHO LAN MLEBU OMAHKLENTING KUNING KAWIT WAU MIRENGAKE PIREMBUGANE SIMBOK LAN SEDHEREKIPUN. KLENTING KUNING MARANI MBOK RONDHO LAN NGOMONG MARANG MBOK KUNING “Mbok… kula badhe matur.”MBOK RONDHO KLENTING “Matur apa….? Apa kowe wes rampung nyapune?”KLENTING KUNING “Sampun mbok, ngeten mbok… kula inggih kepingin ndherek saembara “Sinden Idol” supados dados garwane ande-ande lumut kados mbakyu-mbakyu klenting.”MBOK RONDHO KLENTING “Owh ya wis…rene tak dandani kowe.”MBOK RONDHO MENEHI ANGUS LAN AMBU-AMBU KANG ORA ENAK MARANG KLENTING KUNINGMBOK RONDHO KLENTING “Ya wis sakiki kowe ngumbahi klambi-klambine mbakyumu karo gone mbok neng kali kono.”MBOK RONDHO NYURUNG KLENGTING KUNING KANTHI KASAR BANGETKLENTING KUNING “Injih mbok…”KLENTING KUNING NINGGALNO MBOK RONDHO LAN MLAKU MARAK PAWONMBOK RONDHO KLENTING “Hahaha… muga-muga sing ditrima dadi garwane ande-ane lumut yaiku salah sijine anak-anakku, dudu klenting kuning.”KLENTING KUNING NAMPI MENAPA INGKANG DIPUNUTUS DENING MBOK RONDHO LAN DILAMPAHI KANTHI SABAR. ING OMAHE KLENTING-KLENTINGBABAK 3PERJALANAN MARAK ING KALIKLENTING KUNING SABEN DINTEN NYAMBUT DAMEL NGRESIKI GRIYA, UGI NYAMBUT DAMEL WONTEN LADING. MBOTEN KRAOS SAYAH LAN KELUH KESAH. SINAOS PIYAMBAKE DIPUNDAMEL MBOTEN SAE KALIYAN MBOK RONDHO KLENTING LAN PARA SEDULURE. NAMING PIYAMBAKE UGI GUSTI ALLAH INGKANG NGERTOS SENGKOWO PIYAMBAKE. PIYMBAKE NGAJENGAKEN GUSTI ALLAH BADHE MARINGI GANJARAN INGKANG SAE KANGGE KUNING “Duh Gusti ngeten niki gesangipun kula…mugi-mugi kula saget nampi kanti lemah manah.”WIDODARI WONG KANG ORA DISANGKA MARA “Hei… cah ayu.”KLENTING KUNING “Sapa kuwi?”WIDODARI “Kowe rasah wedi, aku iki widodari sing arep bantu awakmu!”KLENTING KUNING “Ameh ngapa kowe?”WIDODARI “Aku arep menehi kowe pusaka… tampanen … mugo-mugo pusaka iki keguna kanggo kowe. Iki jenenge Jimat Kalimosodo. Tampanen cah ayu.”KLENTING KUNING “Injih matur nuwun.”WIDODARI “Ati-ati, gunakno pusaka kuwi kanggo kabecikan!”KLENTING KUNING “Injih, matur nuwun lan nyuwun donga lan restune.”KLENTING KUNING NINGGALNO KALI LAN NGGAWA PUSAKA SING DIWENEHKE WIDODARIBABAK 4ING SALAH SAWIJINING LEPEN INGKANG TOYONIPUN SANTER BANGET, WONTEN MRIKU YUYU KANGKANG GESANG. PIYAMBAKE INGKANG NGUASANI LEPEN MENIKA. PIYAMBAKE SI YUYU KANGKANG INGKANG JULIK.YUYU KANGKANG SING NJAGA LEEN LAGI MONDAR-MANDIR NGWASI MENAWA ANA WONG TEKOYUYU KANGKANG “Hohohoho….Godong waru kok bolong-bolong… bocah ayu kok moblong-moblong….Sapa kae sing teko?”LAJENG TEKO KLENTING ABANG, IJO LAN BIRU MARA ING PINGGIR KALIKLENTING ABANG “Wah… kaline banjir.”KLENTING IJO “Iya mbakyu… piye carane awake dewe nyebrang??”KLENTING BIRU “Iya mbakyu… piye iki? Bisa-bisa awake dhewe ora sido melu saembarane mbok rondho dhadhapan?!”KLENTING ABANG “Kosek-kosek…kae ana yuyu kangkang ta?”KLENTING IJO LAN BIRU “Wah…iya…ayo njaluk tulung yuyu kangkang wae mbakyu.”KLENTING ABANG “Iya …Yuyu kangkang… yuyu kangkang…”YUYU KANGKANG “Hahaha… ana apa cah ayu-ayu?”KLENTING ABANG “Yuyu kangkang… aku njaluk tulung kowe….tulung sebrangke aku lan adhik-adikku lewat kali iki…”YUYU KANGKANG “Wah…abot banget nanging enek syarate cah ayu….enek imbalane.”KLENTING ABANG “Imbalane apa ta…kon mbayar nganggo duwit?? Wah kowe kuwi mata duwitan!”KLENTING IJO “Ya wes lah yen duwit gampang….mengko tak bayar..”KLENTING BIRU “Ya… piro jalukmu mengko tak bayar!!”YUYU KANGKANG “Dudu duwit…aku rak doyan…. Hahaha”KLENTING-KLENTING “Prett…”YUYU KANGKANG “Imbalane yaiku nganggo tangamu..”KLENTING ABANG “Apa tanganku???ameh bok kapakne??”YUYU KANGKANG “Ora tak kapak-kapakne…mung tak ambung sitik…”KLENTING BIRU “He!!! Apa?”KLENTING IJO “Iihhhhh,,,emohh ahh….gilani…”KLENTING ABANG “Iya,,apa ra enek imbalan liyane..??mosok tanganku sing wangi iki bok ambungi??hiiiii”YUYU KANGKANG “Ya wis yen wegah…yen suwe-suwe mengko imbalane nambah…”KLENTING ABANG, IJO LAN BIRU PADHA REMBUGANKLENTING ABANG “ya wis,,,tapi neng tangan wae,,sedilit tok….”YUYU KANGKANG NYEBRANGKE KLENTING ABANG, IJO LAN BIRU KANTHI GILIRANYUYU KANGKANG “Wah…seneng banget aku iso ngambung tangane cah wadon ayu-ayu..”KLENTING KUNING TEKO AREP NYABRANGYUYU KANGKANG “Hohoho.. apa kuwi??.. ambune rak enak,,,rupane elek banget.”KLENTING KUNING “Wah… kok banjir ta? Piye carane aku iso nyebrang?? Wah kae enek yuyu kangkang. Yuyu kangkang…yuyu kangkang mreneo. Aku njaluk tulung sebrangne kali iki.”YUYU KANGKANG “Hahaha… apa sebrangke?aku wegah.”KLENTING KUNING “Mengko tak wenehi duwit…”YUYU KANGKANG “Aku wegah… wes kono lunga.. aja rene meneh! Dasar wong wadon elek.”KLENTING KUNING “Alah…kowe kok jahat ta Yuyu kangkang…”KLENTING KUNING NGETOKNO PUSAKANEKLENTING KUNING “Ya wis yen kuwi karepmu. Aku arep gawe kali iki asat.”YUYU KANGKANG “Hahaha… apa ya iso?”DUMADAN LEPEN MENIKA ASAT, YUYU KANGKANG KACILAKAN LAJENG KESAH TEBIH LAN MATI. SAK LAJENGIPUN KLENTING KUNING SAGET LUMPRAH NYEBRANG LEPEN MENUJU GRIYA MBOK RONDHO DHADHAPAN, GRIYANIPUN SI ANDE-ANDE 5 ING OMAHE MBOK RONDHO DHADHAPANSALAH SAWIJINING DUSUN INGKANG NAMA DHADHAPAN, MBOK RONDHO NEMBE NYAPU GRIYA, WONTEN NDALEM MRIKU WAU SI ANDE-ANDE LUMUT NEMBE NGAJI WONTEN SALAH SWIJINING SURAU. NGENTOSI GEGANTILANING MANAH INGKANG DIPUNJANJIAKEN GUSTI ALLAH KANGGE PIYAMBAKE.MBOK RONDHO LAGI NYAPU ING OMAHE, UJUK-UJUK TEKO ROMBONGANE WONG WADON AYU-AYU YAIKU KLENTING ABANG, IJO LAN BIRU.KLENTING-KLENTING “Assalamu’alaikum…”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Wa’alaikumsalam…sapa ya?”KLENTING ABANG “Kula mbok… klenting abang.”KLENTING IJO “Kula klenting ijo mbok..”KLENTING BIRU “Lan kula klenting biru mbok.”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Wah.. cah wadon ayu-ayu…arep ngapa iki?”KLENTING-KLENTING “Badhe melu saembara “sinden idol” supaya bisa dadi garwane ande-ande lumut mbok…”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Owalah… arep melu saembara ta… Ayo nyanyi siji-siji?!”KLENTING-KLENTING “inggih mbok..”KLENTING-KLENTING GANTIAN NUNJUKNO KAPINTERANE NYANYIKLENTING ABANG NYANYI “NYIDAM SARI”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Lumayan-lumayan. Next….”KLENTING IJO NYANYI “LUNGITING ASMARA”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Padha wae lumayan. Next…”KLENTING BIRU NYANYI “TANJUNG MAS NINGGAL JANJI”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Waw rondo cucok. Sek ya tak omongke ande-ande lumut . mlebu siji-siji ya!”KLENTING-KLENTING “Oke… siaaaaaaappp!”KLENTING ABANG MLEBU PISANAN, BANJU MBOK RONDHO NYANYIMBOK RONDHO DHADHAPAN “Putraku si ande-ande lumut.. temuruna ana putri kang unggah-unggahi… putrine ngger sing ayu rupane… Klenting abang iku kang dadi asmane.”ANDE-ANDE LUMUT “Duh ibu…kula mboten purun.. duh ibu… kula mboten meduun.. najan ayu sisane si yuyu kangkang.”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Wah ora gelem ki nduk!”KLENTING ABANG “Wah kurang ajar kuwe kuwi… aku ayune ngene diarani sisane yuyu kangkang.”KLENTING ABANG METU BANJUR KLENTING IJO SING GANTI MLEBUKLENTING IJO “Cobi kula mbok…”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Putraku si ande-ande lumut…temuruna ana putrid kang unggah-unggahi… putrine ngger sing ayu rupane.. klenting ijo iku kang dadi asmane.”ANDE-ANDE LUMUT “Duh ibu… kula mboten purun.. duh ibu… kula mboten medun… najan ayu sisane si yuyu kangkang.”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Wah ya padha ora gelem ki nduk.”KLENTING BIRU “Mbok,,,cobi kula.”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Putraku si ande-ande lumut…temuruna ana utri kang unggah-unggahi…putrine ngger sing ayu rupane…klenting biru iku kang dadi asmane.”ANDE-ANDE LUMUT “Duh ibu…kula mboten purun… duh ibu… kula mboten medun… najan ayu sisane si yuyu kangkang.”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Waduh nduk wong telu ora gelem kabeh kae…”KLENTING KUNING TEKO MARA ING OMAHE MBOK RONDHO DHADHAPANKLENTING KUNING “Assalamu’alaikum…”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Wa’alaikumsalam… sapa ya kuwi?”KLENTING KUNING “Kula klenting kuning mbok…badhe melu saembara “sinden idol” supaya bisa dadi garwane ande-ande lumut.”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Apa?... Kowe kepengen dadi garwane anakku? Ora salah ta kuwe iki?”KLENTING ABANG “Lha iya… rupamu elek ambumu ra enak. Aku wae sing ayu ditolak kok apa mneh kuwe?”KLENTING KUNING “Dicoba ndhisik mbok…”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Ya wis kono ndang nyanyi.”KLENTING KUNING NYANYI “CIDRO”KLENTING KUNING MELU MLEBU MBOK RONDHOMBOK RONDHO DHADHAPAN “Putraku si ande-ande lumut…temuruna ana putrid kang unggah-unggahi…putrine kang ala rupane… klenting kuning iku kang dadi asmane.”ANDE-ANDE LUMUT “Duh ibu…kula inggih purun…dalem putra inggih badhe medun…najan ala menika kang putra suwun.”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Lho…apa ra salah kowe le tole?”ANDE-ANDE LUMUT “Mboten mbok…niki sampun dadi pilihane kula.”KLENTING-KLENTING KUSAK-KUSUKMBOK RONDHO DHADHAPAN “Owh… yen kuwi pilihanmu le, simbok manut wae.”ANDE-ANDE LUMUT “Mbok, kula badhe ngmong jujur ngenani jati dirine kula.”MBOK RONDHO DHADHAPAN “Apa kuwi ngger?”ANDE-ANDE LUMUT “Mbok, kula menika sakjane pangeran ingakang mangembara golek pengalaman urip lan sisihing urip.”KLENTING-KLENTING “haaa!!!...??? pangeran???KLENTING-KLENTING SEMAPUTPUNGKASANE KLENTING KUNING DADOS SISIHANIPUN ANDE-ANDE LUMUT, PASURYANIPUN INGKANG AWON UGI MAMBET DUMADEKAKE DADOS PUTRI INGKANG AYU. SEJATOSIUN KLENTING KUNING MENIKA PUTRI SEKARTAJI LAN ANDE-ANDHE LUMUT MENIKA RAJA NGETOSI RAMANIPUN. PENGERAN UGI KLENTING KUNING, GESANG SLARAS SAKLAWASE.
ande ande lumut bahasa jawa